Trasig fot...

En härlig ridtur skulle det bli i onsdags kväll men det slutade i en kväll på akuten. Hästskrället vart helt galen och onödigt pigg och brallade och hade sig. Jag åkte eller snarare gled av en gång och höll på att flyga en andra gång. Vid tredje galoppen så tog jag ett ordentligt tag i hästen och drev på henne allt gick lugnt och fint tills vi kom ut på en liten äng. Där bestämde hästen sig för att på nytt tvärvända och bralla, inte den här gången tänkte jag och tog spjärn i stigbygeln och min fot bara viker sig med en härlig smäll i fotleden.
Hästen stannar och först så skrattar jag till för att hon på nytt försökte kasta av mig sen kommer smärtan som från ingenstans. Fy h*lvete rent ut sagt så ont det gjorde!!
Som tur var hade jag Farre med mig så han fick ta hästen och jag fick sätta mig på en sten i skogen och ringa efter Johan som kom och hämtade mig med bilen.
Väl inne på akuten fanns som vanligt ingen läkare utan en sköterska kom ut med en linda och lite värktabletter och säger att jag kan ju åka till Västervik/Kalmar om jag vill men det är inte säkert att jag får komma in där heller.
Varför skulle jag då sätta mig och köra 7 mil? Nä du, jag åkte hem och väntade tills torsdag morgon.
Det tog "bara" hela förmiddagen på akuten för att få svar på mina röntgenplåtar för dem fick jag ju ta på en gång eftersom jag hade bokat tid kvällen innan. Inget brutet som tur var, men en rejält stuckad fot och uttänjda ledband så ett par veckor på kryckor lär det bli. Foten gör fortfarande ont och då har jag ändå fått Tiparol som är en riktigt bra värktablett.
Det jobbigaste med allt detta är att jag inte kan köra bil eftersom det är vänsterfoten som fått stryk så jag är ju så illa tvungen att be pappa köra mig fram och tillbaka till jobbet. Idag har dock Frida kört mig eftersom hon ändå hade utsläppet på hästarna. Gött att åka ex polisbil till jobbet, den går som en klocka. :o)